Det finns tre kolsänkor (källor som absorberar koldioxid från atmosfären) på jorden: jord, hav och skogar. Klimatförändringarnas miljöpåverkan - t.ex. översvämningar, minskad vattentillgång, ökade temperaturer och salthalt i vattnet - kommer att ha stor inverkan på vår produktivitet inom trädgårdsodlingen och våra lokala ekosystem.
Hållbara landskap kan i hög grad påverka och minska klimatförändringarna - och om vi inte minskar klimatförändringarna kommer trädgårdsodlingen att påverkas kraftigt. I takt med att jordens temperatur stiger minskar eller ökar nederbörden, extrema väderhändelser inträffar oftare och våra växter, grödor, träd och buskar får svårt att överleva.
Klicka nedan för att läsa mer om varje mål och utforska ytterligare resurser. Om du har några frågor, vänligen skicka ett e-postmeddelande till Climate Toolkit på climatetoolkit@phipps.conservatory.org.
Resurser:
- Klimatförändringar och trädgårdsodling (Ministeriet för primär industri och regional utveckling)
- Översikt över effekterna av klimatförändringarnas variabilitet på trädgårdsodlingens produktivitet (International Journal of Environmental Science and Natural Resources)
- Trädgårdsodling och klimatförändringar (Queenslands regering, jordbruks- och fiskeministeriet)
Nedan listas målen för landskap och trädgårdsodling i Climate Toolkit:
Minska gräsmattorna med 10% och uppmuntra till att ersätta dem med inhemska växter.
Gräsmattor underhålls ofta med gasutrustning och syntetiska gödningsmedel. För varje ton konstgödsel som produceras tillförs fyra eller fem ton kol till atmosfären. När det regnar hamnar gödningsmedlen i avrinningsvattnet och förorenar lokala vattendrag och ekosystemet.
Över 40 miljoner hektar i USA används för att underhålla gräsmattor. Om denna mark istället planterades för att stödja inhemska växter och det omgivande ekosystemet skulle de ha potential att vara en enorm kolsänka. Istället producerar och släpper de ut en betydande mängd kväve.
Genom att byta ut gräsmattor mot inhemska växter minskar du mängden vatten du behöver för bevattning, eliminerar behovet av bekämpningsmedel och herbicider och sparar den tid som krävs för underhåll och klippning av gräsmattan, samtidigt som du stöder det lokala ekosystemet och binder koldioxid.
Resurser:
- Underhåll av gräsmattor och klimatförändringar (Princeton University)
- En sak du kan göra: Minska din gräsmatta (New York Times)
- Teknik för att minska gräsmattan med Holden Forests & Gardens (Holden Skogar & Trädgårdar)
Se till att 25% av all utrustning för underhåll av gräsmattor/trädgårdar är elektrisk.
Gräsmattor och trädgårdsredskap är viktiga för att upprätthålla vackra landskap på campus, men fossildrivna redskap kan förorena miljön. Kvaliteten och prestandan hos elektrisk, uppladdningsbar landskapsutrustning kan nu konkurrera med fossilbränslebaserad utrustning i de flesta situationer och har fördelen att den inte släpper ut giftiga utsläpp.
Varje år används 800 miljoner liter bensin för att driva gräsklippare och annan utrustning för trädgårdsodling. Tyvärr spills ytterligare 17 miljoner liter när man försöker starta trädgårdsutrustning. En vanlig typ av motor som kallas tvåtaktsmotor har inget oberoende smörjmedelssystem, så bränsle och olja blandas, vilket gör det svårt för maskinen att förbränna dem. Cirka 30% av bränslet förbränns inte i den här utrustningen, utan släpper istället ut giftiga föroreningar i atmosfären. Flera studier har visat att tvåtaktsutrustning (inklusive en lövblåsare av konsumentkvalitet) kan släppa ut mer kolväten än en pickup eller en sedan.
Resurser:
- Elektrisk utrustning för trädgårdsodling: Vad vi använder (Verktygslåda för klimat)
- Underhåll av gräsmattor och klimatförändringar (Princeton University)
- Hur dåliga för miljön är bensindrivna lövblåsare? (The Washington Post)
Se till att 50% av de bekämpningsmedel och gödningsmedel som används inte kommer från fossila bränslen.
De flesta icke-ekologiska bekämpningsmedel och gödningsmedel är baserade på fossila bränslen. Dessa gödningsmedel förorenar vattendrag, jordbruksmark och den omgivande lokala miljön. Dessutom kräver de energi för att produceras och är en fara för människors och djurs hälsa. Genom att använda integrerat växtskydd, ekologiska odlingstekniker, fossilfria bekämpningsmedel och gödningsmedel samt tåliga och inhemska växter kan man avsevärt minska de kemiska föroreningarna.
- Gödselmedel används ofta inom Mono-cropping gårdar, där en enda gröda odlas konsekvent på samma mark. Dessa grödor utarmar jorden på näringsämnen, så gödningsmedel behövs för att komplettera basnäringsämnena. Eftersom jorden är utarmad på näringsämnen kan den inte ta upp och lagra lika mycket luftföroreningar, till exempel koldioxid, som frisk jord.
Gödselmedel skapades i fabriker under andra världskriget med hjälp av överblivet kväve som hade använts för att tillverka sprängämnen. Vanliga typer av gödselmedel innehåller makronäringsämnena i jorden: kväve, fosfor och kalium. Syntetiska former av kväve består också av kväve och vätebaserad ammoniak som är mer benägna att reagera i sin omgivning. Om gödselmedel används i stora volymer blir föreningen till dikväveoxid, som är en farlig växthusgas.
- De flesta gödselmedel är specialiserade för att stödja det näringsämne som växten är rik på. Till exempel är majs rik på kväve, så gödselmedlet för det innehåller mestadels kväve.
Bekämpningsmedel används för att hålla oönskade ogräs, insekter, gnagare och svampar borta, men de flesta av dessa kemikalier har allvarliga hälsoeffekter på människor och miljö. Eftersom bekämpningsmedel skapades för att undertrycka olika typer av insekter och växter, dödar de den omgivande miljön när de läcker ut i vattenvägar och luften. Bekämpningsmedel har hittats i 90% av våra bäckar och floder och 43 olika bekämpningsmedel har hittats i en genomsnittlig människas blod. Lantarbetare är extremt mottagliga för exponering.
Resurser:
- Jordar och växtnäringsämnen (North Carolina State University)
- Gödselmedelslösningen har blivit ett stort klimatproblem (Antropocen)
- Föroreningar från industri och jordbruk 101 (Rådet för försvar av naturresurser)
Stödja skogsplantering för att binda kol.
Träd fungerar som en av de största kolsänkorna på jorden, påverkar lufttemperaturen, minskar avrinningen av regnvatten och minskar koldioxidutsläppen inom det lokala ekosystemet. Träd kompenserar aktivt för motsvarande mer än 14 procent av koldioxidutsläppen i hela ekonomin idag. För att bli en framgångsrik kolsänka måste träden vara friska och planteras inom sin härdighets- och klimatzon. Att plantera friska och härdiga träd - både på ditt campus och utanför - kan ha en stor inverkan på att minska klimatförändringarna och stödja miljön.
Det finns tre vanliga kolsänkor på jorden: jordar, hav och skogar. Träden är kärnan i skogens kolsänka. Träden fångar upp koldioxid genom att omvandla den till biomassa under fotosyntesprocessen. Koldioxid frigörs sedan genom naturliga processer som andning och oxidation, och genom mänskliga aktiviteter som avverkning, bränder och skogsskövling. Ju bättre vi stödjer våra träd, desto mer kol kan de binda.
Resurser:
- Kolsänkor och bindning av koldioxid (FN:s ekonomiska kommission för Europa)
- Stadsskogar och klimatförändringar (Förenta staternas jordbruksdepartement, U.S. Forrest Service)
- Hur skogar lagrar kol (Penn State University)
- I-Träd (USDA:s skogstjänst)
Plantering av träd:
- Maximal trädstorlek vid plantering beror på flera kriterier (Flordias universitet)
- Att välja mellan olika metoder för produktion/skörd av plantskolor (Flordias universitet)
- En plan för utbildning av skuggträd (Flordias universitet)
- Etableringsperiod för träd (Flordias universitet)
- Cornells rekommenderade guide för stadsträd (Cornell Univeristy, Institutionen för trädgårdsodling)
Omvandla parkeringsplatser till grönområden för att bekämpa den stigande temperaturen i städerna.
Stora betongytor som byggnader, vägar och parkeringsplatser i städer har en högre temperatur, ett fenomen som kallas "urban heat island effect". Genom att ersätta parkeringsplatser med grönområden kan man sänka temperaturen, minska behovet av mekanisk kylning, förbättra luftkvaliteten, minska stressen och främja den psykiska och fysiska hälsan hos människor i tätbefolkade städer. Grönytor bör innehålla inhemska växter, tåliga träd och vegetation som kan sänka temperaturen och bidra till att motverka klimatförändringarna.
Resurser
- Värdering av grönområden i städer för att motverka klimatförändringar. (National Library of Medicine)
- Vad är Open Space/Green Space? (EPA)
- Gröna utrymmen: En ovärderlig resurs för att skapa hållbar hälsa i städer (FN:s krönika)